Gå direkt till innehållet
Europeiska kommissionens logotyp
svsv
Europeiska kommissionen

Kontakter med Europeiska ombudsmannen

Europeiska ombudsmannen kan ta emot klagomål om upplevda fall av missförhållanden i EU:s institutioner eller andra organ.

Europeiska ombudsmannen och kommissionen

Ombudsmannen Emily O’Reilly inledde 348 undersökningar under 2022 (jämfört med 338 undersökningar 2021), där 197 gällde kommissionen (jämfört med 210 under 2021).

Ombudsmannens undersökningar gäller fortfarande oftast kommissionen: 57,1 procent (jämfört med 56,8 procent 2021). Skälet är att kommissionen är den EU-institution som har mest direktkontakter med allmänheten.

Varje år godtar kommissionen omkring tre fjärdedelar av ombudsmannens förslag (rekommendationer eller förslag till lösning eller förbättring).

Under 2022 avslutades 330 undersökningar där 152 ärenden reglerades av institutionerna, lösningar nåddes helt eller delvis eller förslag till förbättringar godtogs av institutionerna. Det hittades inga konstaterade administrativa missförhållanden i 122 ärenden, ingen ytterligare undersökning krävdes i 42 ärenden och i enbart 15 ärenden konstaterades administrativa missförhållanden (4,5 procent).

Under 2022 reglerades frågan eller lösningar hittades i 152 ärenden (46,1 procent). I 122 ärenden (37 procent) hittade man inga administrativa missförhållanden. I 42 ärenden (12,7 procent) krävdes ingen ytterligare undersökning. I 15 ärenden konstaterades administrativa missförhållanden. I fyra ärenden (1,2 procent) gick ärendet vidare till domstol. I ett ärende (0,3 procent) avslogs lösningen.

Under 2022 konstaterades i 95,5 procent av ärendena att det inte rådde några missförhållanden eller så nådde man en tillfredsställande lösning.

God förvaltning

Kommissionen eftersträvar en god förvaltning. Efter grundliga undersökningar kommer ombudsmannen i de flesta ärenden fram till att kommissionen inte gjort sig skyldig till några administrativa missförhållanden.

Kommissionen rättar sig för det mesta efter ombudsmannens rekommendationer eller förslag på lösning eller förbättring, men i vissa fall kan man inte följa förslagen av hänsyn till allmänintresset eller för att man inte är enig med ombudsmannen. I sådana fall motiverar kommissionen sina skäl.

Nyheter:

I sin senaste årsrapport från maj 2023 lyfte ombudsmannen fram några ärenden som gällde kommissionen och där man hittat en bra lösning.

  • Ombudsmannen inledde en undersökning för att se till att kommissionen säkerställer att intressen när det gäller EU:s gemensamma jordbrukspolitik företräds på ett balanserat sätt och föreslog att kommissionen proaktivt publicerar mer material om de nationella planerna för att genomföra politiken och att EU:s jordbruksansvariga träffar fler personer som inte företräder jordbruket.
  • Emily O’Reilly inledde en undersökning om hur kommissionen säkerställer insynen i sina kontakter med företrädare för tobaksindustrin mot bakgrund av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (skriftliga mötesprotokoll och förfrågningar om tillgång till handlingar).
  • Efter BlackRock-undersökningen välkomnade Emily O’Reilly kommissionens förslag om att avvisa anbudsgivare om de befinner sig i en yrkesmässig intressekonflikt.
  • I undersökningen om hur kommissionen hanterar problemet med ”svängdörrar” uppmanades kommissionen att tillfälligt förbjuda anställningar om de medför risker som inte kan uppvägas av restriktioner eller om restriktioner inte kan verkställas. Beslut om anställdas nya anställningar ska också publiceras snabbare.
  • Ombudsmannen inledde ett offentligt samråd om insynen i EU:s beslutsfattande på miljöområdet (med uppföljning under 2023).
  • När det gäller faciliteten för återhämtning och resiliens frågade ombudsmannen kommissionen hur den tänker säkra ansvarsskyldighet när det gäller medel för återhämtning så att allmänheten enkelt kan se vilka projekt som finansieras och om de utlovade milstolparna nås. Ombudsmannen fick också klagomål om att handlingar som gäller Tysklands, Frankrikes, Nederländernas, Sveriges och Danmarks återhämtningsplaner inte lämnats ut. I sin analys betonade Emelie O’Reilly att höga öppenhetsstandarder måste gälla för faciliteten.
  • Hon publicerade rekommendationer för EU-förvaltningen om registrering av sms och andra meddelanden som är kopplade till arbetet. Enligt rekommendationerna ska sådana arbetsrelaterade meddelanden betraktas som EU-handlingar, tekniska lösningar ska införas som underlättar registreringen av dem och personalen bör få tydlig vägledning om hur sådana meddelanden ska registreras. Ombudsmannen uppger att kommissionen har lovat att utfärda en vägledning om moderna kommunikationsverktyg som textmeddelanden.
  • Med tanke på att handläggningstiden för förfrågningar om handlingar har ökat inledde ombudsmannen en undersökning om hur lång tid kommissionen tar på sig för att handlägga sådana förfrågningar.
  • Ombudsmannen kritiserade kommissionens försenade arbete med att inrätta en övervakningsmekanism avseende de kroatiska myndigheternas gränsförvaltningsinsatser. Hon bad kommissionen om aktuell information om hur övervakningsmekanismen fungerar och om den är oberoende och effektiv. Kommissionen uppmanades att i början av 2023 rapportera om vilka åtgärder som vidtagits för att stärka de grundläggande rättigheterna i samband med kroatiska gränsinsatser som får EU-medel.
  • Ombudsmannen kom också fram till att kommissionen inte i tillräcklig utsträckning har bedömt effekterna på de mänskliga rättigheterna när det gäller projekt med potentiell övervakningskapacitet som finansieras av förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika. I framtiden bör varje projekt bedömas med hänsyn till de mänskliga rättigheterna.
  • Förtydliganden lämnades in i fråga om AI:s inverkan på EU-förvaltningen och EU-ländernas förvaltningar, om hur kommissionen publicerar information om möten mellan kommissionärer och organisationer eller egenföretagare, om hur kommissionen garanterar respekten för de mänskliga rättigheterna i internationella handelsavtal och om hur kommissionen informerar om anbud och förslag som inte godtas inom upphandlingar och ansökningsomgångar.

Europeiska ombudsmannens pris för god förvaltning

Priset belönar initiativ, projekt och insatser från EU:s institutioner, byråer, kontor och andra organ som har en synlig och positiv inverkan på människors liv i och utanför EU. Kommissionen har vunnit flera priser genom åren.

Läs mer:

Rättslig grund

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna:

  • I artikel 41 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna definieras rätten till god förvaltning: ”Var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner, organ och byråer.”
  • I artikel 43 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs att ”Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt att vända sig till Europeiska ombudsmannen vid missförhållanden i unionens institutioners, organs eller byråers verksamhet, med undantag för Europeiska unionens domstol då den utövar sina domstolsfunktioner.”

Förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.

Europeiska ombudsmannens rapporter:

Behandling av personuppgifter

Länkar